KlickaDetta sigill tillkom år 1685
till ett nybildat bolag som kallade sig
"Hellefors Silver Bergslag"
Detta bolag upplöstes 1731
Eld, skog vatten o. silvermärket
Silverbrytning av Helleforsbolaget
Åren 1878 till 1896 bedrev Helleforsbolaget brytning, varvid en del gruvor nådde ett djup av 230 meter. Berguppfodringen per år var 8 - 10.000 ton (Västra fältet).
Tillstånd att öppna Jan-Olofsgruvan och Alfridagruvan lämnades den 6 juli 1880 (Östra fältet). Under denna tid skedde sprägningarna enbart med krut. Nämda gruvor bearbetades under åren 1881 - 92 till ett djup av ca 60 meter. Den brytmetod som användes i Jan-Olofsgruvan var takbrytning med igensättning. Metoden infördes i Sverige år 1869 i järngruvor. Silvergruvan var således en av föregångarna med denna brytmetod.
När gruvorna efter hand nedlades och brytningen upphörde, fick arbetarna tjärstryka malmväggarna för att dölja förekomsten av silver.
Åren 1874 - 76 tillkom en hästbana, ca 2,5 km lång och med en spårvidd av 742 mm, från Östra fältet till Svartälven nord-väst om Silvergruvans samhälle, där banan med en växel anknöt till Örlingen - Svartälvens Järnväg. Det var nu möjligt att utan omlastning föra järnvägsvagnar i omväxlande land- och pråmfarled hela vägen Silvergruvan - Hällefors.
Pråmarna bogserades med hjälp av ångbåt. Vintertid var emellertid isen ett problem och under sommaren lågvattnet, för pråmfarten i Svartälven. Man lät därför bygga troligen år 1893- 95, en ca 8 km lång sammanbindningsbana mellan Gäddsjöns hållplats på Hällefors - Norrälgsbanan och den lilla Svartälvsbanan nedanför Västra Silvergruvan.
År 1890 uppfördes det sista vaskverket i Silvergruvan, dit malmen fraktades på den hästbana som tillkommit 1874 - 76. Från Östra fältet skötte vagnbromsarna malmtransporterna ned till vaskverket, medan vagnarna drogs tillbaka till gruvfältet med hjälp av hästar. Därav namnet hästbana.
Ulrikagruvan upptogs och beárbetades ursprungligen kring år 1700 till ett djup av 30 meter. Brytmetoden var då tillmakning. Emellertid måste gruvan ödeläggas, då den var så vattensjuk att tillmakningsveden som tänst på kvällen innan återfanns morgonen efter flytande i vatten. År 1886 återupptog Hellefors Bruks AB brytningen i gruvan och med hjälp av bockortsbrytning nådde man ett djup av 225 meter.
Sidobanan till Östra fältet revs upp 1898 sedan silverbrytningen i gruvan upphört år 1896. Vaskverket från 1890 ombyggdes 1895 till träsliperi, som var i drift fram till år 1910 då verksamheten flyttades till Hällefors.
Ove Karlsson
| |
