Grythyttan |
 Klicka |
Som framgår av kartan bodde gruvstigaren vid Hellefors silververk Christopher Margraff och hans närmare underlydande tjänsteman Gregorius Werner, vid torgets norra sida.
Handelstorget i Grythyttan.
Som en följd av detta kom drottning Kristinas stadsprevilegier för Grythyttan den 11/8 1641 i syfte att hjälpa upp handeln för Hällefors.Det talas om i detta previlegiebrev, att en bergstad "där sammanstädes formeras och uppbyggas skall" på det bergverken däromkring icke måge lida någon brist uppå tillföring till dess nöjaktliga underhållning" Och vidare "bevilja och fullkomligt tillstånd giva,allom dem som sig uti förbemälte fläck vilja nedersätta och där vånhaftiga bliva".
Något större uppsving för handeln i och med detta torde det inte ha blivit, varför stadsrättigheterna upprepades och gavs utförligare utformning 1649 samt konfirmerades 1660 och 1668. År 1675 var saken åter uppe på högsta ort,och en kunglig resolution den 24 sept.gav Grythytte stadsbor rätt att åtnjuta stadsprevilegierna till nästa riksdag,och vid denna fick de i en särskild resolution den 4 mars 1678, en försäkran om att previlegierna tills vidare gällde, vilket upprepades den 25 nov.1680.
Bland de hantverkare(ett tjugotal) som på 1670-talet bodde i Grythyttan uppstod ofta tvister eftersom det var oklart huruvida arv skulle utskrifas efter landslag eller stadslag.
Då det med anledning av detta klagades vid riksdagen 1682 afskaffades genom kunglig resolution den 22 dec samma år Grythyttans stadsprevilegier. Så Grythyttan blev således aldrig stad men hade stadsprevilegier i 41 år.
Ove Karlsson
 |